Kyrkobesök och uppkomsten av irritation

Idag valde jag att åka till kyrkan på en requiemgudtjänst eller åminnelsegudtjänst som vissa säger. Det kändes som en viktig sak att göra då jag har förlorat någon i år.
Jag trodde på gud fram till tonåren nån gång. Jag är konfirmerad och trodde nog då. Men sen så försvann tron mer och mer när jag blev visare om livet och orättvisor.

Jag satt på den där gudtjänsten idag lyssnade på den vackra musiken då det var en symfoniorkester och en kör som stod för musiken. Så länge det var musik så var det ok men så fort prästerna började tala om vilken välsignelse det är att tro på gud och lita på att han räddar en och om återfödelsen så blev jag bara arg och irriterad.

Jag har sett så tydliga exempel på hur goda människor går på smäll efter smäll medan onda jävlar kommer undan med allt.

Fattar faktiskt inte hur en del kan falla för det dravel som kyrkan och bibeln slänger runt med.

Finns det nån gud så är en han/hon en nedrans energitjuv och såna har jag inte plats med i mitt liv. Så det så sen får ni som tror stå ut med att det är så jag känner.